Vi började dagen med att köra premie med Nocturn Broline. Hon skötte sig utmärkt och fick gå i ryggar hela vägen in i mål, fin häst måste jag säga. När man har såna hästar i stallet behöver man inte fantisera ihop någon drömhäst (typ Varenne-Moni Maker) utan jag kan drömma om de hästar vi har, både 2-åringar och de äldre är i alla fall för mig drömhästar, ganska trevligt att ha det så.

Sedan kvalade jag Maddes förbrytare Vernissage Carjan som var smått galen i värmningen, men sedan var hon i helt perfekt balans när det gällde på riktigt. Rätt inställning till jobbet hoppas vi, kan nog Pedersens få lite kul med i sommar.

Kaiser gjorde debut på bästa vis. Öppnade skapligt och fick tredje invändigt, lucka på bortre långsidan och avslutade bra, mycket bra t.o.m. till en andraplats på 17,2. Det var precis en sådan debut jag ville ha med honom, snällt lopp och full fart över mål, och jag kan inte vara mer nöjd, det blir en riktigt bra häst! 14,5 sista varvet gör han så lätt. Detta var femte gången han såg rundbanan, inte så hårt vässad hittills alltså och pulsen låg på ca 85 e loppet, oerhört spännande att se hur han tar loppet.

Sedan körde Karin för en gångs skull dåligt, det har både jag och alla andra kuskar också gjort, det blev för tufft för Barbro och båda 2 kommer igen.

Jag ville inte vara sämre så jag körde inte så begåvat med Damien heller strax efteråt, men något störde honom helt klart. Värmde som en gud, men till loppet märktes direkt att han inte trivdes. Vet inte om banan blev lite smetig och han inte fick fäste med sin grova aktion. Vill dock inte skylla ifrån mig, banan var bra och de andra hästarna sprang ju ganska fort, 13,6 full väg, ojojoj. Men vi får nog tänka till lite till med honom vad gäller balansen. Inte första gången han blir dagens värmningsvinnare och sedan inte alls är sig själv i loppet. Klurar vidare på det.

Sedan var det så äntligen dags för Mucho att ha rätt flyt. Jag var inte intresserad av att släppa ledningen, men han rumplade till e ca 50m och då fick vi tänka om. Blev perfekt med resa i vinnarhålet och lucka i slutsvängen. Sedan var det bara att hålla i sig när Mucho bara ville vinna. Kan inte beskriva vilken glädje det är för alla i stallet som tyckt väldigt mycket om honom sedan han kom i höstas. Då hade han väldigt ömma ben och och dåligt självförtroende. Vi har jobbat väldigt mycket med båda dessa bitar och han har även haft problem med magen som numera är som den ska. Karin som sköter honom sa tidigt att den här ska vi bygga sån löpskalle på att han kommer att vara en Herkules när vi är klara. Så har det blivit och det tack vare att ägaren, Robban, visat stort tålamod och varit med på noterna. Både i träning och lopp har han fått sitta fast med krafter kvar och sedan fått gå till slut. I början tog han till galopp så fort det blev tävling häst mot häst, nu känns det som att han vill inget annat än att vinna tycker jag. Vi får hoppas han fortsätter på den inslagna linjen och att Robban får glädje för den tid och pengar som lagts på hästen.
Vill dock poängtera att jag inte vill slå mig för bröstet och påstå nåt annat än att resultatet lika gärna kunde ha varit detsamma om han varit kvar hos sin förra tränare, det vet man inte. Kan iaf konstatera att han lyckas med väldigt många hästar. Men jag struntar i att jämföra, vi är väldigt glada och stolta över Mucho och hoppas att han fortsätter utvecklas så han får vara kvar hos oss ett bra tag till innan han får bli pensionär och göra någon lycklig som sällskapshäst. Han är som en hund ungefär, inte bara till storlek utan helt otroligt trevlig. Skötaren vill tydligen ha honom i sin lägenhet, får se om det går att lösa med hyresvärd och sambo;)

Kategorier: Stallsnack