Tillfredsställelsen med att ha ut en häst i perfekt skick, samspelet mellan häst och kusk som stämmer perfekt genom tömmarna, det går inte riktigt att beskriva. När man själv utövar någon idrott och det flyter är en annorlunda tillfredställelse. Mellan häst och tränare i ett lopp är det en form av kärlek, samhörighet, stolthet och respekt inblandad i samma känsla.
Jag har aldrig känt Flash bättre än igår, knappt någon häst överhuvudtaget. Och han var i sådan harmoni hela dagen.
Visst hade jag varit aningens gladare om vi vunnit, men det gick inte att göra mer, ledaren fick bestämma för mycket mitt i loppet, Flash flög fram sista 600 och gjorde allt och lite till.
Flash hemma i hagen
4 timmars sömn (tack Olle), körde lastbilen hela vägen dit och hem men blev aldrig trött.
Slocknade dock totalt i fåtöljen strax efter att ha sett reprisen på loppet.
Nu skor vi inför morgondagen då vi har 3 goda chanser, mer info om det i föregåeende inlägg. Here we go!
